Då var det begravningen och hitta kläder som man skulle ha på sig och det var ju så varmt efterssom det var mitt i sommaren, och skulle ha svart på sig.

och min granne var barnvakt till min son eftersom dt här var tiden förre hans om ajg gifte mig med, och då fick vi åka med någon eftersom annars hade vi inte kommit dit, och det va rju väldigt jobbigt eftersom man kände ju ingen mer än farbror och fastrarna och kusiner som var där men sen var det andra som hörde till släckten som man viste inte ett dugg om.

ja och min så kallade far var ju där men som inte brydde sig ett dugg att vi var där, fy fan och han var där på begravningen fast han inte haft någon kontakt med sin egen mor, för sat kärringen hade tagit allt från hon som till hörde hans syskon och mor och allt.

så dom var inte värda ett dugg i hennes ögon och han då till lät detta hända som med oss att lämna bort sina egna barn och det var ju för att få honom för sig själv och inte ha med hans släckt att göra, det sägs ju själv nu när man tänker efter.

men efter begravningen så kunde jag inte släppa min farmor, ville bara ringa till henne och bara prata och skriva brev, men det gick ju inte för hon fans ju inte, och jag hade inte accepterat detta fast jag vart på begravningen och såg när dom sänkte ner kistan.

men hon fanns kvar hos mig så starkt för hon var den enda som ajg verkligen hade och som fanns där hela tiden för en , och fixade släckt träffar som när det var jul så fick man komma och äta jul bord och allt, och hon fanns där när man behövde någon och fick mycket hjälp och kom alltid och hälsade på och hade med sig grejor till sitt barnbarns barn, och och var inte bara farmor för mig utan allt som inte fanns för mig.

jag verkligen älskade min farmor så oehört mycket, det går inte att beskriva.

det var hon som höll i hop den släckt som fanns.

men när hon var borta så blev det inte alls samma sak längre allt försvann med vinden och man fanns inte längre på samma sätt tyvärr.

men så är det ju med släckten att när en försvinner så passar man inte in längre eftersom man inte funnits där.

Här är mina syster med min lilla plutt och kusinerna, som vi var på jul middag med hela släckten ....

men det var den tiden det...

sen så fixade dom släckt träd för att träffa alla som fanns i det här trädet och vem som var vem, men det var inte så kul för vi kände ingen och kände oss väldigt utan för och alla där pratade med varandra men syrran och jag fanns inte någon stans, så jag tyckte att jag hade lika bra kunnat varit hemma det hade varit myckert skönare för man behövde inte känan sig så dumm som man gjorde där..

men men vi var där i alla fall men giu va skönt det var att komma hem i gen, slippa spänningen som var och bara kunde slappna av och all spänning bara rann av mig och man kunde göra som amn ville.