Ja så jag fyllde 11 år på barn hememt och då kom min pappa dit och gav mig ett par djens, och det var sånna där väldigt ljusa som jag ville ha, men vi had eju inte tillräckligt med kläder så personalen var och handlade med oss, jo sen åt jag medicin för att få mig lugn och trött och det var någon konstig medicin, men det var full fart på oss med dom andra barnen.

och dit kom ju då andra vuxna för att se sig om kring och välja barn som dom ville ha och `` hjälpa`` som det sägs att familjer ska göra, se till att barnen får den trygghet och kärlek som dom inte fått av sina föräldrar och allt, och den familjen som valde någon av oss, men jag vägrade jag ville att vi skulle vara på samma ställe så att vi höll i hop.    

Så deet blev så och vi åkte med för att se hur det var och om vi skulle trivas och så, och de tär ju faktiskt svårt att säga bara så där, men sen blev det att vi flyttade dit till slut i alla fall.

Men som sagt så är det ju så och det är det tyvärr med alla att det är alltid bra i början men till slut så visar dom ju sitt rätta jag och då blev det inte så som det ska vara tyvärr, det var verkligen ingen kärlek som man fick.

och dom hade två egna grabbar och ett fosterbarn till som var 18 år tror jag, men dom var inte helelr snälla tyvärr, fick bli kallade för allt och och blev mer eller mindre små pigor som skulle hjälpa till med allt, och fick inte göra mycket anant som vara med kompisar och började få smällar och dragana i håret, men mig så rådde hon inte på för jag gjorde ju lika dant med henne så klart.

Men deras grabbar fick göra precis som dom ville och gå hur som helst och ta hem kompisar och allt, vi skulle hjälpa till att rensa rabatter och städa och skaka mattor, hon gnällde alltid på att det såg födjävligt ut och var så dammigt så min syster och jag fick göra det och allt annat som man inte skulle göra anser jag då.

Och hon låg alltid och sov och klagade över att hon hade migrän nästan varje dag och då blev det mer och mer ansvar som man fick göra, men man fick inte göra så mycket annat som ringa i telefon och ringde någon kompis så fick man alltid stå i köket för att dom skulle lyssna på vad man sa, och man bad alltid en kompis fråga om man fick göra elelr komma till dom för man vågade inte komma själv hem och fråga.

Stämmningen var så ohåll bar så man vågade inte göra något och det var sånna falska kramar och förlåt och allt så man mådde skit dåligt.  

Jag skulle upp på vinden och leta efter ett par gummi stövlar men blev inlåst där ett tag, och sen så var allt fel på hur man bettede sig, skrattade man så var det fel och gnällde på att man tog mer pannakakor typ, så det spelade ingen roll hur man var, om man pratade med någon om hur man ahde det så fick hon reda på det och då fick man verkligen ta mycket skit, och hade man matte läxa och inte kunde ett tal så blev man verkligen dum i huvudet.  

Så till slut så blev det att man satt själv och gjorde läxorna, men sen spelade det ingen roll hur det gick, för jag frågar inte dom något mer vågade inte det, och sen pratade jag inte med det som jag hade runt mig och hur hemska drömma rjag hade om min far och vad jag ville göra me dhonom för jag ville inte ens träffa honom hatade honom något så otroligt mycket och jag grät varje dag när jag låg i sängen men inte så att dom hörde det.    

Så jag bar på allt som jag kände, var ute mycke ti skogen för att slippa vara hemma och då blev det ofta att man fick ur sig allt fast det var ju ingen som lyssnade, men det känndes bra för stunden i alla fall och jag och min syster höll i hop och gjorde saker jämt till sammans, gick och badade och plockade bär och svamp till hennne och hade kaniner alla 3 men hon skötte ju inte sin utan det fick vi göra så klart, sen så blev hon dagmamma men inte sköte hon om dom det var ju jag och syrran som gjorde saker med dom och var med och matade dom och allt.

ja sen blev dom ju jehovas vittnen och fick inte någon jul eller födelse dag, det va ri alla falla våran farmor som alltid hörde av sig och kom och hälsade på med en av fastrarna och det kändes skönt och farmor skickade alltid brev och presenter till oss , och det kändes så skönt att hon i alla fall fans där.  

Det var för denna gång...  

 ja då var den här dagen kommit till sin rätt och på slutet.

Gu va trött jag avr på morgonen inge kul alls och speciellt när man ha rså mycket att göra som man vill bli klar med också, men gick upp vid 09 tiden och då in i duschen och leta fram kläder som jag skulle ha, och tänk va det ska vara så svårt att abra ta något.

men lättare sagt än gjort när man inte har så där mycket av den varan, för det är ju barnen som går först när det gäller kläder och sånt, men ska väl kolla här till våren och sommaren tänkte jag så jag kan ha n¨ågot nytt för en gång skull.

Men som sagt så hittade jag något i slut änden och sen slängde jag in en maskin, och sen så var det att göra i ordning vatten till att tvätta fönstrena på övervåningen, och ungarna hjälpte till att göra det och då plocka ner gardinern också och det var ju inte lite heller, man kan tycka att 4 fönster inte är mycket men det är ju det när man har längder och kappor i samma fönster.

men sen var det bara att gå ner och stryka allt det som skulle sättas upp, och det var ett göra bara det, men det blev ju klart till slut förutom att jag syde band rill Tim och Hampus rum då, och sen var det lunch som jag hade glömt tagit fram men kom i håg det lite tidigare så att det fick ligga i vatten och tina.

ja fixa duk till bordet, men då var juu bordet för långt och det var ju bara att plocka ur in läggnings skivan och sen lägga på duken och den passade ju bra men det va rju på gränsen som sagt.

Elda i kaminen för de tbörjade ju bli så kyligt inne och inte konstigt när det blåste så fruktans värt, så de tkändes ju som 16 minus, men  det var ju bara 9 minus ute, men de tkändes inte så till och med gubben ville inte vara ute.

ja sen vet jag inte vad jag gjorde för det var ju så mycket hela tiden, men städade upp och barnen städade på över våningen och fick göra skur vatten till dom och sen vet jag inte vart tiden hade tagit i vägen men det va rju dags att göra middagen ju, och barnen dom satt och spelade tv- spel under tiden.

ja sen gick kvällen sin lilla gå ng me dboli bompa och jag virkade och sen natta in och själv så satte jag mig här framför tv,n..

Men ha det så gott nu...